IMG_1765

Matilda Ellinor och Henrik är just nu i skidbacken. De kom fram imorse. Har pkt buss sedan lunch igår och skött sig exemplariskt! Sovit mellan 22-07 så kunde få med sig lite energi i skidåkningen. Ellie sattes i skidskola direkt. Ska bli roligt att få höra hur de har det. Jag och Alicia stannar hemma. Känns lite konstigt men också väldigt väldigt lyxigt. Bara vi. Här är så tyst. Så löjligt enkelt med bara ett barn. Hon har kommit till den dr roliga åldern när hon pratar mycket och säger saker som gör en så varm i hjärtat. det är väldigt mycket MIN. Min mamma, min mormor, min mat. Allt hon hittar är ”min”.

Idag delade jag på jacka och huva innan hon skulle sova. Då kom hon med luvan och sa ”tokig jacka” kan ju inte annat än att hålla med. Den blev allt lite tokig. Hon älskar att dansa, leka med lera, och läsa böcker. Gärna om spöken. Max kala hos mormor är en annan favorit.

Denna lilla tjej. Så underbar. Vad hade jag gjort utan henne. Hon införde plankan på dagis. Helt plötsligt hade hon kallat till sig barnen och sagt ”plankan”. Fröknarna hade tittat lite konstigt på henne men förstod sen vad hon höll på med.

IMG_1798 IMG_1808 IMG_1811 IMG_1986 IMG_1988 IMG_2123 IMG_2147

Är det detta som är livet

IMG_0081.MOV[1]

Matilda har vunnit sin första tävling. Och tävlat sin första tävling. Det är helt otroligt vilken känsla det var när de ropade upp hennes namn som nummer ett. Jag hade pratat med henne innan och sagt att hon inte skulle vinna. Inte alls för att vara elak, men för att jag tänkte att hon inte kunde vinna. Och att hon inte skulle bli besviken om hon inte gjorde det. Det är lika kul att bara vara med och träna på att tävla. Dessutom hade hon bara tränat 9 gånger. Hon var så duktig och fokuserad och klarade allt hur bra som helst. Den känslan. Som om det var jag som vann. Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Jag har själv aldrig direkt vunnit så extra lycka bara för det!

Dessa barn! Så underbart det är att vara en del av deras liv. Jag önskar livet vore perfekt. Men vad är det? Hoppas att jag gör det så perfekt jag kan. Även om jag såklart vet att perfekt inte är något att sträva efter. Men jag vill ha glada och tacksamma barn. Barn som tycker om att idrotta och hjälpa andra, som trivs i skolan och med kompisar. Det är perfekt för mig!

IMG_0084[2] IMG_0107[1]IMG_0067 IMG_0062[1] IMG_1555[1] IMG_1556[1] IMG_1560[2] IMG_1569[1]Jag brukar jobba på jobbet. Det gör jag inte idag. I alla fall inte så effektivt. Jag kan erkänna det. Jag fick en ny tjänst när jag kom tillbaka från mammaledigheten i April. En tjänst som lät som den var något för mig. Det har nu visat sig att det inte var det. Det värsta jag vet är när jag inte duger till. Nu gick det så långt att det kändes som att alla runtom mig tyckte jag var korkad och inte kunde något. Det kändes så för mig också. Jag gjorde flera misstag. Inte som skapade stora problem, men ändå så att mina kollegor höjde på ögonbrynen och undrade varför jag inte fattade. Sen var det inte helt enkelt. Normala byten av tjänster brukar innebära att man går bredvid och lär sig flödet, processen och lär känna som i detta fallet kunden. Jag fick någon dag där man läste upp vad jag ungefär skulle göra, sedan gick man igenom en excelfil som jag skulle klara av att fixa. Men jag fick inte sitta bredvid någon utan det var upp till mig själv att förstå vad jag skulle göra. Nästan alla i organisationen arbetar med denna kunde på ett eller annat sätt. Jag skulle ha förståelse för alla delar. Efter 5 månader hade jag ett bra samtal med vår VD som tyckte 5 månader var lång tid om man inte greppat något. Jag tyckte det kändes som att jag lärde mig mer och mer hela tiden. Men frågan var också om tjänsten var meningsfull. Om den gav mer effektivitet, kontroll och kundnöjdhet. Kunden har också dragit ner volymerna vilket i sig också gör att min roll kanske inte är så kostnadseffektiv. Så nu har man sagt att jag ska lämna över mina dela till de olika delarna i företaget, och på fredag får jag mer information om vad jag ska göra härnäst. Så just nu har jag tyvärr inte så mycket att göra…

Alicia där hemma har fått attityd. Hjälp!!! Hon är helt galen! Galen ibland på ett underbart sätt, men ibland undrar man vad det ska bli av henne. Just nu beter hon sig som om man misshandlar henne när man ska ta på blöja eller pyjamas. Hon blir vansinnig om man vill bära henne nerför trappan. Ibland har man lite bråttom och har inte riktigt tid att ta det den lugna vägen med ett trappsteg i minuten. Hon kan säga de flesta orden, men sätter inte ihop dom än. Det bästa hon säger är godiiiiis. Det låter vansinnigt gulligt. Hon tror själv att hon heter Ellie och säger nej när man säger att hon heter Alicia. Och Matilda har äntligen fått byta namn till Ilda och alltså inte längre Ellie.

Jag jobbar 5 dagar till, sen är jag ledig till den 10/1. Känns jätteskönt. Jag hade kunnat vara hemmafru på heltid för tillfället. Drömmer just nu om att bli snickare. Så för att komma en bit på vägen har jag gått med i hemslöjdsförening. Känns ju inte alls som pensionärsvarning.

Idag hämtar mamma barnen. Det är en oerhörd lyx att ha henne hos sig. Vi har bott ihop i drygt 18 månader och inte en enda gång har vi ångrat detta val. Barnen älskar att sitta inne hos henne och titta på TV. Hon skämmer bort dem! Vad hon tycker? Hmm…har inte vågat fråga, men jag tror hon tycker om att där är någon. Även om hon uppskattar sin egentid lika mycket. Men allt blir enklare och enklare med de små. Och jag tror att hon också inser det. Tiden går fort och snart har de kanske inte tid att sitta inne hos mormor och titta på tv, äta mormors rostade mackor, dricka chokladmjölk och äta riskakor och tuggummi.

 

 

den bara flyger iväg. Alicia är inne i en fantastisk ålder. Visst lite jobbigt är det fortfarande när man kommer från jobbet. Är man själv måste man ha henne på armen och laga mat samtidigt. Låter väl inte så farligt men det är så tråkigt! Man behöver gärna två armar. Sätter man ner henne skriker hon. 2 1/2 är min favoritÅlder. Förutom 3 månader. Då är de fortfarande gulliga, roliga och trotset Har inte kommit än. Men nu är också mysigt. Hon börjar förstå allt man säger. Kan själv väldigt många ord. börjar sjunga med insåg er, hoppar jämfota m.m. det är inte mycket hennes systrar kan göra om hon är på dåligt humör innan hon slåss och skriker.

halloween höll på att gå förbi. Jag gillar inte halloween. Att skrämmas och vara läskig.

IMG_1290

jag och Henrik fick en dag på spa

IMG_1272

 

IMG_1252

Vi tog några bilder tillsammans men tydligen vet vi inte hur man gör… de blev upp och ner

Sommaren gick

image image

idag vabbar jag! det var inte igår det hände.  Jag har alltid vobbat. Men idag kände  jag att jag varken ville, kunde eller orkade jobba. Ganska skönt. Det finns ju att göra om man säger så…vi har fått bygglov! Nu efter 27 veckors väntande på en rutten kommun så kan vi äntligen börja. Kommunen och arbetet som görs där är under all kritik. Jag är inblandad på två plan. Dels som privatperson som bygger hus och dels som en ledare i en förening som försöker utveckla gymnastiken i samband med att föreningen blir större och får fler medlemmar. i båda fallen kan jag säga att jag mår dåligt över att bra människor är arbetslösa och kommungmunnarna behandlar ärenden på ett tjenis och popularitetsstadie.

Alicia då…denna underbara unge! Vad hade jag missat om jag inte fått henne! Hade jag kunnat överleva utan henne. Hon ger så mycket glädje! Alltid glad! Idag är vi hemma då hon har feber. Men lika glad är hon ändå. Och hon hänger med. Hon snappar upp och missar aldrig om det finns något gott att äta i närheten. Matilda har jag haft en jobbig period med. Jag har varit ledsen över mina känslor för henne. Hon har varit elak mot mig och till slut kunde jag inte stå emot att ta det personligt. Jag började gråta en dag vid matbordet. sa att jag var ledsen för att hon var så taskig. Sakta med säkert vände det och nu har vi en bra relation. Och sen har vi ellie. Som hjular och hjular och hjular. Hon är världens mysigaste men kan också blir arg så man bara vill springa därifrån. Vill lära sig skriva men det Är svårt att komma ihåg alla gokstäver ????

 

Stress sol kul men jobbigt

vädret är som det aldrig är i Sverige! inte ofta man svettas kl 20 på kvällen. Det år fantastiskt med sommar. Men var är tiden. jag känner en fruktansvärd inre stress just nu. Jag skulle vilja fixa i trädgården hela dagarna för tillfället. Men hur ska man kunna göra det? Först ska man jobba en hel dag, sen hem för att äta och sen göra något planerat, sen lägga barnen. Och då har man inte ens”hittat på” något med dem! Tiden finns inte. jag har en dröm om en fin gräsmatta och jag drar ogräs så ofta jag kan. Men oj så ensam jag känner mig i att vilja få en fin gräsmatta.  Och jag ver ju vad jag sagt till andra. ”Ta det lugnt” ”den kommer tids nog” tänk på vad som är viktigast” bla bla bla. Jag är sån och de flesta andra är sådana även om alla önskar att det inte var så. Men tyvärr. De flesta vill ha en fin gräsmatta. Och den blir inte fin om man inye jobbar med den. Så jag tänker att det ändå är okej att jag är ledsen för att jag inte har tid att fixa.

Jobbet… Jag har börjat igen. Det är svårt. Det blir kanske kul men just nu känns det inte alls kul. Jag hoppas det vänder snart. Och just nu har jag några dåliga dagar. Även om vi har massor med roliga saker framför oss så gläds jag inte. imorgon är det kalas för Matilda. Som igår var överlycklig åt att ha tappat sin tand! Tur att det inte bara är hennes pappa hon bor med för dit hade aldrig tandfen kommit. imorgon ska hon ha kalas tillsammans med hanna, sen åker Henrik på svensexa. På söndag har Julia kalas och sen ska jag och Henrik till YSB och fira rikard som fyllt 40. Jag hoppas det kan bli trevligt, men i ärlighetens namn hade jag, som jag känner nu, hellre stannat hemma själv med mina barn.

Deppigt inlägg I en egentligen rolig vardag.

image image

min lilla Ellinor på avslutningen i skolan. Hon pratade med sin pappa om ett barn som fått en morot i halsen och dött. Hon sa ”hans hjärta krossades så han fick åka till månen”

imageimage

Snart vardag – vi minns Thailand

imageimage image image image image image   image image imageimage

nu är vi hemma från Thailand. Det blev bättre än jag väntat mig. Mycket bättre. Men kanske inte så konstigt. Jag hade väntat mig att alla barnen och självklart jag själv skulle bli sjuka och att det skulle regna hela dagarna. Henrik var den enda som blev sjuk och det regnade på nätterna ibland och en gång en eftermiddag. En skur… Men det var väldigt varmt. Det är svårt att beskriva värme. Men lite som när man öppnar en ugn kändes det när man gick ut från det luftkonditionerade huset. Mina glasögon immade igen och det är konstigt att andas in luft som är varmare än ens egen luft. När vi var ute rann svetten. Kläderna klibbade fast på kroppen. När vi var på väg hem stannade vi ofta till på Steven eleven. För att svalka oss. ett av få ställen med AC. Barnen klarade ändå värmen bra  de fick mycket glass och mycket bubbelvatten.

Men sen är det ju ändå skönt att vara hemma igen  men tre veckor gick verkligen fort. Jag har börjat jobba igen med väldigt blandade känslor. När jag är borta ifrån barnen vill jag hem till dem. Kan längta så det gör ont. Men sen när jag är hemma kan jag (hemskt att erkänna) längta bort lila mycket.

Barns uttryck. Så logiska i denna ibland ologiska värld  idag sa Ellinor  ” Hans hjärta gick i sönder så han fick åka upp till månen”. Det var Henrik som berättade  vet inte vem hon pratade om.  Men hon har lyssnat på ”det sitter en pojke på månen”. Den lyssnade jag också på när jag var liten och jag fann den lättsam. Men lyssnar man på texten är det en sorglig historia. Skönt att man ser den på mitt och Ellies sätt!

 

 

 

Alicia närmar sig året

image

image

det gör att jag hamnar i reflektionstankar. För ett år sedan såg allt väldigt annorlunda ut. Huset jag sitter i nu var ganska långt ifrån färdigt. Jag var tjock och hade svårt att gå. Visste inte vem det var som låg i min mage. Tänkte mycket på att det var en liten människa. En människa som skulle få ett unikt utseende och en egen vilja. För någon vecka sedan började hon gå. Har fått bra spridning. matilda gick när hon var 13 månader, ellie när hon var 9 och Alicia alltså när hon var 11 månader. Hon skrattar jättemycket. Hennes systrar hjälper henne att hålla låda. De är fantastiska mot henne Och suverän underhållning när jag tex behöver fixa i köket.

En bild Lena skickade. På Matilda och mig! Så längesen! Min lila sötnos! Och Alicia 10 månader

 

 

Hur ska det gå

Alicia hade feber inatt. Det gav mig tydligen lite tid att reflektera. Reflektera över saker som händer nu. Hur giriga vi är. Hur vi håller på att förstöra världen. Vi pratar om att vi ska vara så duktiga men det är vi inte! Och jag kan övergå Till att säga ja istället för vi… För jag är minst lika dålig. Jag kör bil korta sträckor för att det är för kallt att cykla. Vi har två bilar. Hade vi verkligen inte klarat oss med bara en. Mottot because we can verkar vara en drivkraft. Vi har byggt ett nytt hus och köpt massor med nya saker. Jag älskar det! Att ha fina Saker. Saker som producerats och gett massor med utsläpp som förstör vår miljö. Jag äter kött. Säkert varje dag. Ibland flera gånger om dagen. vi fyller vår soptunna med sopor. Tänk så mycket sopor som samlas upp i världen om alla slänger bara hälften av det jag slänger. Idag regnar det mer. Bryr jag mig? JA det gör jag när jag sitter och tänker mina stora tankar. Men sen när man går här och lever i nuet, ja då åker man och handlar en gång om dagen ja då tänker man kanske ändå inte så mycket på vart världen är på väg. Detta konsumtionssamhälle för att varje människa ska ha det så bra som ens tillgångar tillåter. Jag tycker en åtgärd skulle vara att ha en bilfri dag i veckan. Man får alltså inte använda sin bil på tex söndagar. Det borde väl alla klara. Eller? Kanske man ska ha en köttfri dag i veckan…. Funderingar…. Nu har min febrigs tjej vaknat. Ska fundera vidare på detta…

Reflektion

idag är en bra dag. många dagar är bra men just idag har jag tänkt på hur bra mycket är! Jag är så glad att jag fått vara mammaledig det här året. Och dessutom mammaledig med barn nr 3. Det känns som att man fått massor med tid mer än att man fått mer jobb. Jobbet med tre barn är enklare än med ett. Med ett barn är man fylld med oro och ovetskapen om vad som komma skall. Med två barn är man mer rutinerad men i vårt fall är det ganska tätt mellan Matilda och Ellinor vilket innebär mycket jobb med små barn. Nu med trean får jag hjälp av båda barnen! Alicia blir underhållen och allt är toppen. Eller just det så är det absolut inte! Det finns stunder när jag har sår i öronen och bara tänker hur underbart det skulle vara om man bara fick vara själv och ligga på soffan och titta på tv, sova en hel natt och bara tänka på mig själv. Men ett liv utan mina barn. Nej, det finns inte. Det ger så mycket. för att inte tala om vad de ger varandra. Även om de inte själva förstår det!… Än… Jag har också fått tid nu att njuta av vårt hus. Jag tror jag hade blivit tokig om jag hade behövt åka härifrån på dagarna. Jag bara älskar att gå runt och titta och fundera på vad som ska göras näst. Visst, för fröken projekt är det kanske inte alltid hälsosamt men jag tror att jag tids nog hittar en bra balans. alicia går inte ännu.  Hon är försiktigheten själv. Lik Matilda. Ellinor var en ångvält och gick vid den här tiden. Alicia tar tid på sig. Ellinor är superduktig på att prata. just nu kretsar dock det mesta kring bajs och prutt. Hemma och på förskolan. Häromdagen sa hon att hon ätit pruttilutti hos Isabelle. Vi trodde det var ännu ett av hennes prutt och bajs snack. Men när hon sa att det var med hallon förstod vi att det var risi frutti hon menade. Vi skrattade så vi grät och ellie började gråta för att vi skrattade åt henne. Stackars lilla tjej! men det var ju så vansinnigt roligt! Nu är det snart daga att göra lite fina bilder på huset! Det börjar verkligen bli färdigt!! Inomhus är vi så gott som klara!

Höst och snart jul

image Å

image

 

 

image

 

föräldrledig men hinner inte ens med att uppdatera. Vill ju uppdatera så jag kan backa sen när jag längtar tillbaka till den här tiden. Just nu är jag hemma hela dagarna. Jobbar en del, fixar och när Alicia är vaken så gör jag sådant som underhåller henne. Då kan man alltså inte sitta med en dator. på tal om sitta så sitter Alicia. Hon lärde sig bär hon var 6 månader. Nu börjar det verkligen gå undan. Hon äter mer och mer. Jag ammar henne 3-5 gånger per dygn. Och nu kan jag inge minnas att hon var en grönsak… Fastän jag försökte ta vara på tiden, stanna upp och bara krama henne. Huset jobbar vi vidare med. just nu är vi i full gång med trädäck. Plattor och trappa är klart. En stark längtan att uppfarten blir klar finns. det är så lerigt så det finns inte. Förbereder så smått inför julen. Har beställt julstjärnor, bestämt var granen ska stå. Oerhört viktigt! Och nu ska vi ha en hög gran! Ska bli väldigt spännande.