Vi har fått nycklarna. Som vi väntat! Och längtat. Fast ändå kändes det jobbigt och pirrigt dagen innan. Vi båda omkring och pratade lite kort med varandra. Inte otrvligt alls, men vi var liksom båda i egna tankar.

Men efter överlämningen så åkte vi i stort sett direkt till huset. Förutom ett snabbt stopp för att hämta Matildas tårta.

 

Här är Henrik smått nervös.

Jag kommer bakom, betydligt lugnare

 

Det var en häftig känsla. Och så många dörrar att hålla reda på! Som ska låsas när man inte är hemma. Det är ytterdörr, altandörr, köksdörr, groventredörr, passage dörr x2, gästhusdörr, bastudörr..undrar om jag inte glömt någon…jo garagedörr och garageport. Har redan gett Henrik ett snöre att ha om halsen. Både för att inte blir av med nycklarna, men också för att han ska låsa upp dörrar vart han än går.

 

När vi kom in i huset möttes vi av en härligt känsla. Och i vardagsrummet hade familjen som bott där tidigare gjort sååå fint med champagne och blommor, och en superfin gunghäst till Matilda. Hon tycker det är jätteskoj att sitta på den! Och jag som har svårt för att hålla tårarana tillbaks började såklart gråta. Att jag aldrig kan skärpa mig!!

Huset var så fint! Nästa så man inte ville börja riva… Men det som är bestämt är bestämt.

 

Här är vårt uterum. Det kommer förbli som det är! Ganska skönt faktiskt. Då har man ett ställe att fly till. Och det behövs, även om man som jag bara kommer och ”hälsar på” med Matilda…

Detta badrum blev snabbt ett minne blott.

Del av vardagsrum, som kommer behållas i stort sett som det är.

Köket! Ser ju fint ut på bilden, men det kommer inte rivas, bara flyttas. Då har man lite bättre samvete. Det har nu flyttat från skanör till Tommelilla.

Borta!

Här är tvättstugan som ska få nytt golv

Detta var inte så skönt att gå på… Men det städades snabbt undan.