Som jag försummat mina barn! Det är ju så roligt att gå tillbaka och läsa om vad de kan!
Jag vet inte var jag ska börja!
Tänk att sist jag skrev om mina barn hade Ellinor tagit sina första steg. Då var hon 9 månader och 2 veckor. Nu fyller hon snart 2 och är den goaste lilla tjej som finns. Hon pratar för fullt. Älskar sin mamma, gillar inte sin pappa så mycket… Något som faktiskt blivit jobbigt för honom. Vi var en vecka i Turkiet. Med morfar och Lotta. En underbar vecka där vi fick tid att verkligen umgås med våra barn. Vi slapp plocka grejer på golvet, bädda sängar, städa undan efter maten, laga maten. Vi sa inte ens till dem när de hoppade i sängarna sandiga om fötterna.
Bär Henrik försöker närma sig Ellinor säger hon ”sluta pappa!” Eller ”nu räcker det!” På sitt sätt. Ett sätt som värmer men sårar lite på samma gång. Dock har ju Henrik vinnarskallen och han lyckades faktiskt vinna en stor del av ellinors hjärta under semestern. Bra jobbat där! Nu är det honom hon ligger på när hon kommer in till oss på natten. Alldeles perfekt för mig som inte gillar att ligga för nära barnen mesans Henrik älskar det.
Sen ska man ju inte jämföra. Så säger alla, men jag vill jämföra eftersom det hjälper mig att minnas. Och när tjejerna blir stora kommer de gilla att höra om hur de var när de var små.
Ellinor säger meningar med 4-5 ord. När Matilda var i samma ålder sa hon Pippi, mamma, pappa, inte… Alltså endast enstaka ord. När Ellinor föddes sa hon bebisen. Då var hon 2 år och 3 månader.
Men Matilda blev förstådd. Hon visade vad hon ville och hade inget behov av att prata. Idag pratar de med varandra. Matilda funderar mycket. Hon frågar ofta om min mormor är död. Ja säger jag. Är hon död? Om vi hämtar älvstoft kan vi flyga och hälsa på henne i himlen. Jag önskar verkligen vi kunde det! Ingen vill träffa min mormor mer än jag! Men vad är döden? Matilda vet inte, och egentligen vet ju inte jag heller. Jag har lärt mig att alla dör men mer än så vet jag inte. Jag vet inte varför vissa får leva ett långt liv utan sjukdomar och andra mister livet tidigare i sjukdom eller olycka.
Lite älvstoft hade verkligen suttit fint!
Ellinor och Matilda har börjat prata mycket med varandra. De skrattar och busar med varandra. Men Matilda kan också reta Ellinor något vansinnigt. Och Ellinor blir ARG! Hon skriker! Och det här skriket hon ger ifrån sig är inte att leka med. Detta gör hon så fort hon inte får som hon vill. Vilket hon tycker är väldigt ofta.
Här är Matilda som poserar framför kameran. Med en tiara som jag fick av anush när hon gifte sig i Riga. Den betyder att jag är nästa som ska gifta mig. Vi får väl se
